Oos an Golowyans
![Lennans trajedi Voltaire the Orphan of China yn salon yn 1755, lymnys gans Lemonnier c. 1812.](https://cdn.statically.io/img/upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/ANICET-CHARLES-GABRIEL_LEMONNIER_A_READING_OF_VOLTAIRE.jpg/259px-ANICET-CHARLES-GABRIEL_LEMONNIER_A_READING_OF_VOLTAIRE.jpg)
Oos an Golowyans, po yn sempel an Golowyans, o gwayans skiansek ha filosofek a warthevyas Europa y'n 17ves ha'n 18ves kansvledhynnyow gans delanwes hag effeythyow a-dreus an bys. An Golowyans a yssynsas meur a dybyansow kreshes war an dalvosogeth a lowena denel, pursewyans godhvos res dre reson ha dre dhustuni an sensys, divaglans an eglos ha'n stat, governans dre selreyth ha delvrysyow kepar ha rydhses, avonsyans, perthyans ha bredereth.
![Denis Diderot, golegydh an Encyclopédie](https://cdn.statically.io/img/upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2e/Denis_Diderot_-_Alix_-_Vanloo.png/192px-Denis_Diderot_-_Alix_-_Vanloo.png)
Yth esa gwreydh an Golowyans yn gwayans skiansek ha skolheygel europek gelwys mabdenieth an Dastinythians, keffrys hag yn Hweldro Skiansek hag ober Francis Bacon hag erel. Nebes tus a lever bos dalleth an Golowyans dyllans Discourse on the Method gans René Descartes yn 1637, gans y lavar a vri Cogito, ergo sum ("Y prederav, ytho yth esov"). Re erel a lever bos Principia Mathematica gans Isaac Newton yn 1687 diwedh an Hweldro Skiansek ha dalleth an Golowyans. Herwydh usadow, istorioryon europek a dhevnydh mernans Louis XIV a Bow Frynk yn 1715 avel dalleth ha'n Domhwelans Frynkek yn 1789 avel diwedh.
Filosoforyon ha godhonydhyon a'n oos a lesas aga thybyansow dre guntellesow orth akademis godhoniethek, salons liennek, koffijiow hag yn prynt yn lyvrow, folennigow ha jornalys. Tybyansow an Golowyans a dhomhwelas awtorita an myghternses ha'n Eglos Katholik keffrys ha golowi an hyns rag domhwelansow politek a'n 18ves ha'n 19ves kansvledhynnyow. Y hyll lies gwayansow a'n 19ves kansvledhen, y'ga mysk livrelieth, kemynegoreth ha neo-klassegieth sewya aga ertach skiansek dhe'n Golowyans.
Tus a Vri a Oos an Golowyans[golegi | pennfenten]
- John Locke (1632-1704)
- Thomas Paine (1737–1809)
- Voltaire (1694-1778)
- Jean-Jacques Rousseau (1712-1778)
- Denis Diderot (1713–1784)
- Thomas Jefferson (1743-1826)
- Benjamin Franklin (1706-1790)
- Immanuel Kant (1724-1804)
- Gottfried Leibniz (1646-1716)
- David Hume (1711–1776)
- Adam Smith (1723–1790)
Yma'n erthygel ma owth usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek kres.
![]() |
Onan a'n mil erthygel posekka war Wikipedya yw an erthygel ma. |