Hoppa till innehållet

Zaire

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Zaire (olika betydelser).
Zaire1
République du Zaïre (franska)
Repubuliki ya Zaïre (kikongo)
Jamhuri ya Zaïre (swahili)

1971–1997
Flagga Vapen
Valspråk: Paix - Justice - Travail (franska: "Fred, rättvisa, arbete")
Nationalsång: La Zaïroise
Zaires läge
Zaires läge
Huvudstad Kinshasa
Språk Franska
Kikongo
Tshiluba
Lingala
Swahili
Statsskick Republik
Sista president Mobutu Sese Seko
Bildades 27 oktober 1971
 – bildades genom statskupp
 – bildades ur Demokratiska republiken Kongo
Upphörde 16 maj 1997
 – upphörde genom störtad diktatur
 – uppgick i Demokratiska republiken Kongo
Areal
 – varav vatten
2 345 410 km²
3,3 %
Folkmängd
 – befolkningstäthet
46 498 539 (1996)
24 inv/km²
Valuta Zaïre
Tidszon UTC+1 till UTC+2
Topografi

 – längsta flod


Kongofloden
4 380 km
Nationalitetsmärke ZRE
Landskod ZR
1Landet kallades Demokratiska republiken Kongo mellan 1964 och 1971, Republiken Kongo mellan 1960 och 1964.

Zaire (franska: Zaïre, [za'i:r]) var mellan 1971[1] och 1997 namnet på nuvarande Kongo-Kinshasa.

Del av en serie om
Kongo-Kinshasas historia
Kongo-Kinshasas vapen.
Tidig historia Före 1876
Kongoriket 1390–1914
Kungariket Luba 1595–1889
Lundariket 1600–1887
Kungariket Kuba 1625–1884
Kungariket Chokwe 1800–1891
Kungadömet Yeke 1856–1891
Kolonialisering 1876–1960
Internationella Afrikasällskapet 1876–1879
Internationella Kongosällskapet 1879–1885
Fristaten Kongo 1885–1908
Belgiska Kongo 1908–1960
Självständighet Efter 1960
Republiken Kongo (Kongo-Léopoldville) 1960–1971
Zaire 1971–1997
Första Kongokriget 1996–1997
Andra Kongokriget 1998–2003
Övergångsregering 2003–2006
Se även: Årtal

Republiken Kongo

[redigera | redigera wikitext]

År 1960 avvecklade Belgien sin kolonialadministration och Republiken Kongo bildades (namnet var samma som grannlandets, varför de båda länderna ofta kallades Kongo-Brazzaville respektive Kongo-Léopoldville efter sina huvudstäder). Den 1 augusti 1964 ändrades namnet till Demokratiska republiken Kongo.[2] Den nya statens första regim blev kortlivad, 1965 tog Joseph-Désiré Mobutu makten genom en militärkupp.

Mobutu tar makten

[redigera | redigera wikitext]

Mobutu inledde en afrikaniseringsprocess för att klippa banden med kolonialmakten. Han bytte sitt namn till ett mer afrikanskt Mobutu Sese Seko och ändrade landets namn från Demokratiska republiken Kongo till Zaire,[2] efter ett portugisiskderiverat namn på Kongofloden.

Allt som påminde om kolonialismen byttes ut, till exempel namnen på landets städer: Léopoldville byttes mot Kinshasa, Stanleyville blev Kisangani, Elisabethville blev Lubumbashi, Jadotville ändrades till Likasi och Albertville döptes om till Kalemie. Sjöarna Albertsjön och Edwardsjön, på gränsen emellan Uganda och Zaire, bytte namn till Mobutusjön och Idi Amin-sjön.

Konfiskeringar och ekonomisk kollaps

[redigera | redigera wikitext]

Den zairiska nationalismen var ekonomiskt inriktad. Den hade syftet att ta kontrollen över ekonomin från de utländska intressena. Redan 1967 uppkom en konflikt med Belgien om kontrollen över Kongos viktigaste industriföretag, gruvbolaget Union Minière du Haut-Katanga (UMHK), som bröt koppar och kobolt. Kompromissen som betydde bildandet av det statliga gruvbolaget Générale des Carrières et des Mines (Gécamines) var lönsam för UMHK och kostsam för Zaire.

En kampanj i början av 1970-talet syftade till att all egendom skulle tillhöra zairiska medborgare. 1973 konfiskerade staten 2 000 företag ägda av utlänningar, dock undantogs amerikanskägda företag. Företagen överlämnades till zairier, mestadels från den politiska eliten och Mobutu själv var den främste förmånstagaren. Inom några månader stod det klart att konfiskationen givit upphov till en ekonomisk katastrof i Zaire, men Mobutu fortsatte att "radikalisera revolutionen" genom att ge sig på industrin, som huvudsakligen kontrollerades av belgiska intressen.

I takt med den stagnerande zairiska ekonomin insåg Mobutu omfattningen av dess konsekvenser. 1975 införde han en politik som gick ut på att ett stort antal företag återlämnades till sina ursprungliga ägare. Samtidigt hade världsmarknadspriset på koppar sjunkit och oljepriset stigit i höjden. Zaires utlandsskuld ökade mycket snabbt, pengar slösades också bort på prestigeprojekt som Ingadammen och en hel del försvann till presidentens och elitens utländska bankkonton. 1976 tvingades Mobutu ta hjälp av Internationella valutafonden och följa dess ekonomiska politik.

Över huvud taget var Zaire en plats med stor lyxkonsumtion.[källa behövs] Då infrastrukturen hela tiden försämrades så köpte de bemedlade jeepar,[källa behövs] ett lokalt mobiltelefonnät sattes upp på 1980-talet i huvudstaden Kinshasa så att man kunde göra affärer även när den fasta telefonin inte fungerade[källa behövs] och en sorts Al-Barakat-bankverksamhet sattes igång av libaneser.

Mobutu går i landsflykt

[redigera | redigera wikitext]

Zaire förblev en enpartistat under hela 1980-talet men Mobutus regim försvagades i takt med kalla krigets avvecklande i början på 1990-talet. Det utlovades en övergång till flerpartisystem med fria val, som dock aldrig blev av. 1994 spred sig oroligheterna från Rwanda över i Zaire. Tutsimilis förenade sig med oppositionella grupper som ledda av Laurent-Désiré Kabila drev Mobutu i landsflykt 1997 i första Kongokriget. Därefter ändrades landets namn åter till Demokratiska republiken Kongo, i dagligt tal ofta Kongo-Kinshasa.