Sveriges unga akademi har lämnat sitt inspel till regeringens forsknings- och innovationsproposition 2024. I inspelet presenterar SUA konkreta åtgärder på tre tematiska områden: En fri akademi, ett excellent och hållbart system samt ett stärkt samhällsengagemang.
Illustration: Ida Brogren VRES
Sveriges unga akademis inspel till forskningspropositionen (pdf)
Sveriges unga akademis inspel i korthet (pdf)
Nyhet: SUA överlämnar inspel till utbildningsministern
Under 2023 har det uppmätts rekordhöga medeltemperaturer på jorden – flera gånger. En tredjedel av mänskligheten lever under auktoritära styren. Unga män och kvinnor dör i skyttegravar i Europa, och i Sverige upplever mer än var fjärde invånare otrygghet i sin vardag. Läget är allvarligt.
Universitet och högskolor spelar en central roll när det gäller att möta de utmaningar som samhället, Europa och världen står inför. Därför är det nödvändigt att göra betydande investeringar inom den akademiska sektorn. Genom forsknings- och innovationspropositionen har regeringen nu möjligheten att vidta de åtgärder som krävs för att göra Sverige till en ledande kunskapsnation och förbereda landet för de utmaningar som framtiden medför.
Sveriges unga akademi anser att statens investeringar i forskning och utveckling bör öka till 1,2 procent av BNP senast år 2030. Dessutom bör en större del av budgeten för de statliga forskningsfinansiärerna allokeras till fria projektbidrag och mindre till riktade satsningar.
Sveriges unga akademi anser att statens investeringar i forskning och utveckling bör öka till 1,2 procent av BNP senast år 2030. Dessutom bör en större del av budgeten för de statliga forskningsfinansiärerna allokeras till fria projektbidrag och mindre till riktade satsningar. Vi förespråkar att den ökade finansieringen av projektbidrag även bör åtföljas av längre tidsperspektiv för dessa bidrag, medan ökade basanslag bör användas för att stödja akademiska tjänster.
Att stärka basanslagen och säkra anställningar för våra mest framstående forskare skapar en stabil grund för forskningens kontinuitet. I kombination med ökade resurser för fria forskningsprojekt av större omfattning kommer detta att stärka både forskningens oberoende och kvalitet.
SUA föreslår även att det bör genomföras en utredning om ett nytt system för fördelning av resurser där anslagen för forskning, utbildning och förvaltning separeras. Detta skulle öka lärosätenas frihet, höja kvaliteten och förbättra effektiviteten.
Utöver detta betonar vi vikten av att skydda den akademiska friheten genom att inkludera den i grundlagen. Vi anser också att lärosätenas styrelser bör tillsättas av kollegiet och att det bör utforskas alternativa organisationsformer f��r lärosätena.
Forskning och utbildning är verksamheter med internationell prägel. För att attrahera, behålla och utveckla akademiska talanger måste Sverige erbjuda fördelar. Det är viktigt att anpassa reglerna för uppehållstillstånd för forskare, doktorander och deras familjer till de arbetsvillkor som är typiska inom akademin.
SUA föreslår att det görs fler och större satsningar på mobilitet och utbyten. Dessutom bör mobilitet tillmätas större värde vid tjänstetillsättningar och vid fördelning av forskningsmedel. SUA anser också att möjligheten att söka tjänsten som biträdande lektor bör finnas upp till sju år efter disputationen. Det är vår åsikt att ett reformerat system för meritvärdering bör införas, och övergången till öppen vetenskap bör ta hänsyn till den internationella utvecklingen.
SUA föreslår även att det bör genomföras en utredning om ett nytt system för fördelning av resurser där anslagen för forskning, utbildning och förvaltning separeras. Detta skulle öka lärosätenas frihet, höja kvaliteten och förbättra effektiviteten.
Utöver detta betonar vi vikten av att skydda den akademiska friheten genom att inkludera den i grundlagen. Vi anser också att lärosätenas styrelser bör tillsättas av kollegiet och att det bör utforskas alternativa organisationsformer för lärosätena.
Huvudansvaret för lärosäten är att generera och förmedla kunskap. En högkvalitativ utbildning är avgörande för att utbilda kompetent arbetskraft, vilket i sin tur främjar innovation och ökar näringslivets konkurrenskraft. Dessutom stärker utbildningen studenters analytiska förmåga och hjälper dem att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. Svenska lärosäten spelar därmed en central roll i att forma samhällsmedborgare som är kritiska och självständiga.
För att säkerställa högkvalitativ undervisning är det avgörande att universitetslärare får tillräckligt med tid och resurser för undervisning, pedagogisk utveckling och fortbildning. SUA förespråkar att urholkningen av resurser inom utbildning och forskning stoppas genom att produktivitetsavdraget slopas och att utbildningens oberoende skyddas genom grundlag.
Slutligen betonar vi att samverkan är en oumbärlig del av både forskning och utbildning. Regeringen bör tydliggöra att lärosätena har ansvar för att skapa gynnsamma förutsättningar för sina forskare att samarbeta med samhället i sin omgivning.
SUA föreslår även att det bör genomföras en utredning om ett nytt system för fördelning av resurser där anslagen för forskning, utbildning och förvaltning separeras. Detta skulle öka lärosätenas frihet, höja kvaliteten och förbättra effektiviteten.
Utöver detta betonar vi vikten av att skydda den akademiska friheten genom att inkludera den i grundlagen. Vi anser också att lärosätenas styrelser bör tillsättas av kollegiet och att det bör utforskas alternativa organisationsformer för lärosätena.
Datum
31 oktober 2023
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
