Naturvårdsverket

Invasiv groda förbjuds 2 augusti Afrikansk klogroda (Xenopus laevis) som i Sverige används i forskning och som husdjur är från den 2 augusti inte tillåten att importera, äga, sälja eller transportera. Grodan finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter som måste bekämpas inom EU. Den har spridit sig mycket i södra Europa där den skadar ekosystem och biologisk mångfald. Vill du fortsätta använda afrikansk klogroda i din forskning behöver du söka tillstånd från Naturvårdsverket. Har du haft afrikansk klogroda som husdjur innan förbudet trädde i kraft får du behålla den tills den dör, men du måste förhindra att den smiter ut eller förökar sig. Läs mer om afrikansk klogroda: https://lnkd.in/dZwKzwhA Foto: TimVickers, Public domain, Wikimedia Commons

Tusentals nya attraktiva bostäder när förorenad mark saneras. Över 3 000 bostäder kan nu byggas i 13 län med hjälp av statlig finansiering från Naturvårdsverket. Från industrilandskap till levande stadsdelar - ja där är Inre hamnen i Norrköping ett exempel på en ny stadsdel som växer fram. Delar av det nya bostadsområdet var tidigare en av Östergötlands mest förorenade platser. En rest från tidigare gastillverkning. Här skapas nu en helt ny stadsdel. Den statligt finansierade saneringen har möjliggjort 850 av de 3 000 nya bostäderna i området. Samtidigt sprids inte föroreningarna till närområdet, till exempel till närliggande Motala ström. Läs hela nyheten på vår webb: https://lnkd.in/dPM3BMJz

Bli vår nya avdelningschef inom it- och digitalisering - här gör du skillnad på riktigt för ett effektivare arbete inom klimat- och miljöfrågorna! Vi vill hitta rätt person och lägger stor vikt vid dina personliga egenskaper. - strategisk ledare som skapar stabilitet - kommunikativ person som ger tydlighet och riktning i arbetet - resultatinriktad, handlingskraftig och ser helheten - vågar prioritera och fatta beslut i komplexa frågor Hos oss får du bidra till ett effektivt genomförande av miljöpolitiken i Sverige och EU. Sök tjänsten eller tipsa den du tänker på: https://lnkd.in/dvFmbg-z

Varmt ute? Värmeböljorna blir allt vanligare och mer intensiva. Enligt Folkhälsomyndigheten är det en av de klimateffekter som väntas få störst påverkan på människors hälsa i Sverige, och då särskilt i tätbebyggda områden. Din kommun kan arbeta förebyggande genom att ta reda på var det finns varma respektive svala platser i bebyggelsestrukturen. Med den kunskapen kan kommunen planera för att säkra tillgång till svala områden i anslutning till områden med extra hög temperatur. Naturvårdsverket och Boverket har vägledning om hur man kartlägger mark- och vattenområdens värmereglerande egenskaper och identifierar varma och svala platser i bebyggelse och omgivande landskap. Kartläggningen är användbar som underlag i strategisk planering som översiktsplanering och i detaljplanering. Här hittar du vägledningen: https://lnkd.in/dNpN-kf6 Läs mer om kartläggningar inom grönplanering i Naturvårdsverket och Boverkets vägledning: https://lnkd.in/dNXaubQ7 Foto: Krisztina Papp / Unsplash

Industrin står för en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp. Industrin minskade utsläppen 2023 med 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Minskningen skedde främst inom cement-, järn- och stålindustrin och beror framför allt på att produktionen var lägre på grund av lågkonjunkturen. Den största delen av industriutsläppen kommer från bränsleanvändning och därefter tillverkningsprocesserna. Fördjupa dig i statistiken för industrins utsläpp på vår webb: https://lnkd.in/dc8DypZb Foto: Pixabay

Vilka naturvärden finns i din kommun? Och var finns dom? I planeringen av våra städer och samhällen har vi en stor möjlighet att främja biologisk mångfald och ekosystemtjänsterna vi får av naturen. Genom att synliggöra befintliga naturvärden i ett tidigt skede i samhällsplaneringen kan kommunen bättre ta hänsyn till dem, se dem som en resurs och förstå hur de kan utvecklas. Naturvårdsverket och Boverket har vägledning om hur man kartlägger områden med höga naturvärden. Kartläggningen är användbar som underlag i strategisk planering som översiktsplanering, i detaljplanering och vid naturvårdsarbete. Läs mer i Naturvårdsverket och Boverkets vägledning om kartläggning inom grönplanering, den finns på vår webb: https://lnkd.in/dNXaubQ7 Foto: Paul Pastourmatzis / Unsplash

Under 2023 minskade utsläppen från personbilar med två procent, trots att trafiken ökade. Elektrifieringen bidrog, det är helt enkelt större andel elbilar på vägarna nu än tidigare år. Det visar den preliminära statistiken. Utsläppen från lastbilar var dock tvärtom. Trots mindre trafik har utsläppen ökat. Det beror på att mängden biodrivmedel i dieseln var lägre 2023 jämfört med året innan. Sedan 1990 har utsläppen i Sverige minskat med 38%. Totalt var Sveriges utsläpp under 2023 på 44,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter och en tredjedel av det kommer från inrikes transporter. Fördjupa dig i statistiken på vår webb: https://lnkd.in/d9H9icYb Foto: Ulf Huett Nilsson, Johnér

Är du forskare och intresserad av viltfrågor? Nu utlyser Naturvårdsverket forskningsmedel ur Viltvårdsfonden för projekt som ska utveckla vetenskapligt baserad kunskap till stöd för hållbar förvaltning av vilt. Syftet med forskningen är att utveckla vetenskapligt baserad kunskap som stöttar en långsiktigt hållbar förvaltning av vilt som naturresurs. Dessutom är forskning kring människans relation till viltet och själva förvaltningen av stor betydelse eftersom det är människan som styr viltförvaltningens mål och medel. Läs mer om utlysningen på vår webb: https://lnkd.in/eFj7PqbN Foto: Mårten Dalfors / Johnér

Naturvårdsverket i Almedalen den 25–28 juni Vi kommer att vara plats i Almedalen med representanter från ledningsgruppen och ett antal experter. Vi är bland annat inbjudna att tala om klimat, miljöprövning, plast, avfall, cirkulär ekonomi, grön omställning, PFAS, koldioxidlagring, jakt och vilt och vätgas. Du har väl inte missat att vi arrangerar ett seminarium den 25 juni tillsammans med Länsstyrelsen Gotland och Region Gotland? Det handlar om nationalparkernas betydelse för de lokala företagen och turismen. Läs mer om aktiviteterna som Naturvårdsverket deltar i på vår webb: https://lnkd.in/dKxUfdGa Foto: Georg_G /Pixabay

Nyfiken på hur processen ser ut när det gäller att göra Bästeträsk på Gotland till nationalpark? Vilka möjligheter och utmaningar ser dagens naturturismföretagare och andra aktörer med en ny nationalpark? Hur kan man arbeta i samverkan för att olika intressen ska kunna samsas? Medverkande: Björn Risinger, generaldirektör, Naturvårdsverket Anders Flanking, landshövding, Länsstyrelsen Gotlands län Stefan Persson, utvecklingsdirektör, Region Gotland Maria Tiricke, enhetschef, Naturvårdsverket Anna-Lena Fritz, enhetschef, Länsstyrelsen Gotlands län Björn Jonsson, naturvårdare, Gotland Moderator: Berit Oscarsson, Naturvårdsverket