Akademiska sjukhuset

“Många känner nog till den tidigare benämningen läkarsekreterare, som idag oftare benämns medicinsk sekreterare eller medicinsk vårdadministratör. Jag måste erkänna att min bild av en läkarsekreterare innan jag kom i kontakt med yrket kanske inte var den mest smickrande. Tänk dig en stereotyp sekreterare i någon gammal film, så kan du nog bilda dig en uppfattning om mina fördomar.” Ifeanyichukwu Nnamaka Grundberg berättar om varför hon tycker att medicinsk sekreterare är världens roligaste jobb. Hon beskriver en yrkesroll i förändring; det ingår fortfarande mycket administration, men rollen kan även innebära att man, som Ifeanyichukwu, är en del av vårdteamet i akutrummet. Lyssna på avsnittet på akademiska.se/sommar eller i din app för poddar.

“Jag tänker på alla gånger jag suttit och tittat på klockan som outhärdligt långsamt tickar ner: patienter med blödningar i hjärnan som orsakar ett allt högre och högre tryck, som till slut gör att patienten blir riktigt dålig. Små barn som kämpar med andningen. Patienter med hjärtarytmier som går fram och tillbaka mellan olika rytmer. Tillfällen när man önskar att helikoptern gick ännu fortare, så att man får lämna över ansvaret.” Emma Pontén berättar om hur en dag på jobbet kan se ut för en helikopterläkare, om hur teamet jobbar tillsammans i luften som ett vältrimmat lag, där piloterna söker den snabbaste vägen till sjukhuset, medan Emma och sköterskan som är nära patienten gör allt de kan för att öka patientens chanser. Lyssna på avsnittet på akademiska.se/sommar eller i din app för poddar.

“Under en period jobbade jag halvtid på reproduktionscentrum och halvtid med aborter. Det blev ibland ett märkligt och rörande möte med livet. På förmiddagen träffade jag kvinnor som grät för att de inte blev gravida. På eftermiddagen träffade jag kvinnor som grät för att de var det. Jag blir både ledsen och arg när folk påstår att aborter används som preventivmetod. Så är det inte. För många – och jag skulle till och med säga de flesta – är beslutet om abort svårt. Ibland svårare än de själva säger. Därför är bemötandet så viktigt. Den som kommer hit ska inte bli dömd eller bedömd, utan lyssnad på och förstådd.” Ann-Sofi Kullman är barnmorska med snart 50 år i yrket. I sitt program pratar hon om sina erfarenheter och om några av kvinnorna hon mött, som har lärt henne allt hon kan om det som är så viktigt i hennes yrke: lyssnandet, bemötandet och de existentiella frågorna. Det vill säga sådant som man sällan kan läsa sig till och som man egentligen bara kan lära sig i mötet med patienterna. Lyssna på avsnittet på akademiska.se/sommar eller i din app för poddar.

Under förra veckan befann sig sjukhusdirektör Marianne van Rooijen i Almedalen för att delta i ett flertal panelsamtal. Ämnena bestod bland annat av anhörigperspektiv i den digitala vården, framtidens cancervård, arbetsplatsen som en viktig arena för hållbart arbetsliv och hälsa, framtida vårdkompetensförsörjning och hur den nationella högspecialiserade vården görs jämlik. Samtalen arrangerades av Uppsala universitet, Bristol Myers Squibb och Akademiska sjukhuset.   - Att få möjlighet att delta i dessa samtal känns värdefullt för mig. Samverkan på alla nivåer, både mellan patienter, medborgare och högsta politiska ledning samt mellan olika professioner och organisationer, är viktig för att hälso- och sjukvården i Sverige ska fortsätta utvecklas framåt. Almedalsveckan tillgängliggör samtal om samverkan och skapar en plattform där dessa dialoger kan äga rum, säger Marianne van Rooijen.

“På en dukad operationssal står en stressad kirurg som vill komma igång och operera. ‘Var är urologkonsulten?!’ frågar han. ‘Här är hon’ svarar undersköterskan som visat mig in. Kirurgen tittar på mig, sen ner på min gröna skylt som i versaler säger UNDERSKÖTERSKA, och sen upp på mig igen. ‘Var är urologkonsulten?’ frågar han igen, nu uppenbart irriterad. ‘Det är jag som är här från urologen svarar jag’. Kirurgen höjer rösten ytterligare ‘Jo, det förstod jag, men var är eran läkare?’” Julia Lundeborg berättar om hur det är att ofta få sin kompetens ifrågasatt som ung undersköterska, men även om hur man trots det kan utvecklas i sin yrkesroll med stöd från sina kollegor. I sitt program vill hon ge en bredare bild av undersköterskeyrket, slå hål på fördomar och inspirera fler undersköterskor till att våga ta plats. Lyssna på det andra avsnittet av Sommar på Akademiska på akademiska.se/sommar eller i din app för poddar.

När Dagens Medicin listar de 100 mäktigaste personerna inom svensk hälso- och sjukvård finns två företrädare för Akademiska sjukhuset med på listans övre halva. Sedan 1996 har Dagens Medicin årligen publicerat en lista över de 100 mäktigaste personerna inom svensk hälso- och sjukvård. Listan bygger på bakgrundssamtal med ett antal makthavare i sjukvården och bedömningen ska spegla både formell makt och informellt inflytande.  Nu har 2024 års maktlista offentliggjorts och i år finns två företrädare för Akademiska sjukhuset med på maktlistans övre halva.  Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning vid Vetenskapsrådet och professor i koagulationsforskning och överläkare i kardiologi vid Akademiska sjukhuset, återfinns på plats 43. Förra året fanns han på plats 49. Jonas Oldgrens nomineringstext lyder: "Kardiolog och professor i koagulationsforskning och enligt makthavare en stark röst som driver 'en hård kamp' för bättre möjligheter för kliniska prövningar. En annan berömmer Jonas Oldgren för att ha fått upp frågan högre på dagordningen, i bra samarbete med kardiologkollegan Jan Nilsson på Vetenskapsakademien." - Det är kul och hedrande att bli uppmärksammad för något jag verkligen brinner för. Om vi ska kunna ge patienter bästa möjliga vård, inte bara idag utan även imorgon, måste vi hela tiden genomföra kliniska prövningar för att utveckla och utvärdera nya läkemedel och medicintekniska produkter. Min erfarenhet är att patienter gärna vill få chansen att vara med i en klinisk prövning och bidra till bättre kunskap i framtiden, säger Jonas Oldgren. Sjukhusdirektör Marianne van Rooijen listas på plats 46. Förra året var hon listad på plats 51-100, den del av listan som inte rangordnas. Marianne van Rooijens nomineringstext lyder: "Utsågs i fjol till Årets kommunikativa ledare bland annat för ”en tydlig framtidsvision”. Den disputerade gynekologen har överlevt långvariga röda siffror, politisk turbulens och hård Ivokritik. Får beröm från privat sektor för att våga se fördelar med samarbete med industrin. Sedan 2023 i styrelsen för det strategiska innovationsprogrammet Swelife." - Jag är stolt och glad över att vara inkluderad på listan som en av de personer med inflytande i hälso- och sjukvården tillsammans med Jonas Oldgren. Det visar att Akademiska sjukhuset är en betydande aktör inom vården och att vi är ett ledande universitetssjukhus. Genom att ständigt fortsätta utveckla både vård, forskning och utbildning sätter vi Akademiska sjukhuset och Region Uppsala på kartan, säger Marianne van Rooijen.

"Vi har aldrig tagit hand om så många patienter inom sjukvården som vi gör idag. Det är viktigt att komma ihåg när man pratar om att vi inte räcker till. Genom att kontinuerligt implementera nya behandlingsmetoder kan vi bota fler människor. Det här är människor som inte kunde botas förut, som aldrig hamnade i en vårdkö."   Hör Patrik Bodeby, verksamhetsutvecklare vid Akademiska sjukhusets produktionsenhet, berätta om sjukhusets strategiska och operativa arbete med vårdplatsfrågor i Socialstyrelsens podd På djupet - En podd från Socialstyrelsen.

“Tänk om en läkare kan få all information hon behöver på två minuter och sen kan ägna 13 minuter åt att tala med patienten, istället för att som idag ägna 13 minuter åt att leta runt i datorn efter information och två minuter åt att tala med patienten.” Många hoppas att den tekniska utvecklingen ska lösa vårdens problem och förhoppningarna kring artificiell intelligens, AI, är kanske de största av alla. Men vad är egentligen realistiskt att förvänta sig? I säsongens första avsnitt av Sommar på Akademiska berättar Johan Sundström om hur AI kan vara till hjälp i sjukvården och ger exempel på utvecklingen just nu. Han förklarar även varför Sverige, och särskilt Uppsala, är ett så bra ställe för att utveckla AI-verktyg för sjukvården. Lyssna på avsnittet på akademiska.se/sommar eller i din app för poddar.

Årets deltagare i Sommar på Akademiska 2023 🌟 Den 18 juni har podden Sommar på Akademiska säsongspremiär. I podden delar medarbetare från olika verksamheter sina personliga berättelser: Om att befinna sig i händelsernas centrum och i forskningens framkant. Hur det är att hantera det svåra och det okända. Att känna sig utslagen och att hämta kraft igen. Året runt, i vått och torrt, gör vi som jobbar på Akademiska livet bättre. Du hittar podden på akademiska.se/sommar eller i din app för poddar.

Sjukhusdirektören har tilldelat den digitala mottagningen adhd på nätet utmärkelsen Bästa förflyttning. Mottagningen har ökat tillgängligheten till vård inom specialistpsykiatrin, vilket bidrar till sjukhusets förflyttning Öka antalet tillgängliga vårdplatser. Adhd-diagnoser har ökat kraftigt i hela Sverige de senaste åren, så även i Uppsala län. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen har cirka tre procent av vuxna adhd, en procentsats förväntas öka. Behandling på nätet ökar tillgängligheten till vård inom specialistpsykiatrin på Akademiska sjukhuset. “Adhd på nätet vid Akademiska sjukhuset” är en nystartad, helt digital mottagning, för diagnostiserade vuxna patienter som behöver uppföljning av sin läkemedelsbehandling. – Det känns roligt att få vara här idag och dela ut utmärkelsen Bästa förflyttning till er. Ert arbete är ett fint exempel på hur vi kan öka antalet tillgängliga vårdplatser på sjukhuset. Jag både tror och hoppas att det här arbetssättet kommer att spridas, säger Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör. – Under första året kommer vi att erbjuda behandling på nätet till cirka 500 patienter, för att sedan kontinuerligt erbjuda fler patienter fortsatt läkemedelsbehandling på den nya mottagningen, säger Claudia Ring, avdelningschef för adhd på nätet och neuropsykiatriska mottagningen för vuxna vid Akademiska sjukhuset. Målgruppen är patienter som har satts in på läkemedelsbehandling för sin adhd och där behandlingen har bedömts som effektiv och stabil över tid. På Akademiska sjukhuset är remissinflödet av nya patienter till neuropsykiatriska mottagningen för vuxna stort och ökar för varje år. Ökningen av patienter och riskerna för långa vårdköer fick David Ardler, tidigare avdelningschef, att starta ett utvecklingsarbete som ledde fram till den nya digitala mottagningen. Satsningen tog extra fart i samband med coronapandemin och mottagningen har erbjudit tjänsten webtidbok sedan 2019. – En fördel med ett helt digitalt arbetssätt är den stora flexibilitet som patienterna upplever när de kan boka in sig på läkemedelsuppföljningar på tider som passar dem och kunna delta i videobesöken var de än befinner sig. Dessutom kan och önskar många patienter ta ett större ansvar för sin behandling, framhåller Claudia Ring och fortsätter: – Den nya mottagningen är ett komplement som ökar tillgängligheten på den mer traditionella mottagningen, som är kvar för patienter som i behov av mer omfattande specialistvård. Det är ett led i vår strävan mot en effektiv och nära vård där patienten är medskapare. Responsen på den digitala mottagningen har varit positiv från både medarbetare och patienter. – Det känns roligt att vårt arbete uppmärksammas och det är ett kvitto på att vi prioriterar rätt saker. Vi är glada över att vara delaktiga i det fortsatta utvecklingsarbetet och på detta sätt kunna bidra med flexibel vård med bibehållen kvalitet, säger Claudia Ring.